Beti arte Mixel

Michel Berhocoirigoin s'est éteint dans le village de Gamarte, où il est né et a toujours vécu, et d'où il a rayonné loin, très loin. C'était un sage, d'une grande humanité, d'une capacité visionnaire autant que d'un talent pédagogique admirables. Mixel forçait l'amitié, le respect. Il n'a pas fini de nous inspirer.

Paysan basque, par existence autant que par essence, il pensait l'universel et chacun de ses engagements était au service de valeurs universelles. Sa manière de défendre l'identité, la langue, la culture ou la souveraineté basque était un combat en faveur de la richesse, de la beauté et de la capacité de résilience d'un monde non uniformisé, non globalisé. (...)

Lekarozek bizi behar du: Aroztegia gelditu!

Maiatzaren 15ean Elizondoko plazatik 17:30ean abiatuko den manifestazioan parte hartzeko deia berretsi du Aroztak herri egitasmoak, «Aroztegiko golpe urbanistikoa Lekarozko herria suntsitu eta Baztan osoko bizimodua baldintzatuko lukeen proiektu txikitzailea» delako.
Palacio de Arozteguía enpresak Lekarozen luxuzko hotela, 22 hektareako golf zelaia eta 228 etxebizitza turistiko egiteko asmoaren kontra mobilizatzeko deia luzatua da. «Belaunaldiz belaunaldi eta mendez mende bizirik iraun duen hizkuntza, kultura eta bizimodua desagerrarazi nahi dute hondeamakinak, motozerrak eta indar okupatzaileak erabiliz. Espekulazioan adituak diren promotoreek, zein beren mesedetara dauden ordezkari politikoek jakin dezatela, ez dugula etsiko proiektu hau gelditu artio. Ez garela isilik geldituko». (...)

Et la joie dans tout ça ?

L’annulation de la plupart des fêtes populaires et rassemblements conviviaux n’est pas sans conséquence sur le climat ambiant, voire la santé mentale de nos sociétés.
Il est nécessaire de doter nos engagements et rassemblements militants d’une dimension festive et joyeuse. (...)

Aintzindariak

Gure ahozko tradizioan ere badago funtsik, XXI. mendeko krisia ulertzeko eta honen aurrean gure proposamenak eraikitzeko.
Xabier Lete aipatu ginuen aurreko batean, aldi honetan 1990 hamarkadako Dut taldeari emanen diogu behar duien tornuia. (...)

Iparraldeko batua?

Euskalki andana batetik, euskara batu edo “estandarrak” hizkuntza nazionala sortu digu. “Estandar” hori zer puntutan dugu zinez baturik ? Grafian, deklinabidean, aditzan, erakusleetan, herri eta leku izenetan, Euskaltzaindiko Hiztegi batuan.
Azken horren erabileran gara gehienik bereizten mugaren bi aldeetakoak, beherago zehaztuko dugunez. (...)

Kutxa bira

Enbata Hilabetekariko Sar Hitza - Aurten ez da pasatu Korrikaren lekukoa. Iaz ez zen izan Herri Urrats, ez Nafarroaren Eguna, ez beste hainbat ekitaldi; bide erdian gelditu zen Xilaba bertsolari txapelketa, hotza izan zen Durangoko Azoka digitala. Eta aurtengo ekitaldiak ere arriskuan daude.
Euskal Herriari bizia ematen dioten kultura ekitaldiak eta besta handiak agendatik kanpo gelditu dira. Baitezpadakoak baldin badira herri honen izaera bermatzeko, herritarren arteko loturak atxikitzeko, kultura sustatzeko, hizkuntza indartzeko edota kontzientzia zabaltzeko, pentsa zer kaltea eragin dion herriari dena bere gisa uzteak! (...)

Bidean desorenean erori lagunari, esker oneko ta omenezko solasa

Jasone Salaberria, hainbeste urtez gure ondoan euskararen aldeko lanetan ari izan dena, zenbait hilabetez gaitzik gaitzenari iharduki ondoan, betikoz gelditu zaigu: Iparraldeko euskaltzale guziak doluminetan gaude.
Jasone, duela mende erdia edo ezagutu nuen, Bizkaitik mugaz alde honetara iragan berria zelarik. Han euskal irakasle gisa lanean ikasia, emendatzen eta handitzen hasten ziren hemengo ikastolei ere probetxuzkoa gerta zekiekeela pentsaturik, irakasle ibilaldi berri baten hastera zihoan. (...)

Gu gira Euskadiko…

L'Édito du mensuel Enbata - L’un des sept créateurs du premier mouvement abertzale d’Iparralde, décédé en 1980, aurait aujourd’hui 100 ans. Michel Labèguerie, né le 4 mars 1921 à Ustaritz, médecin à Cambo, marque d’une encre indélébile la rupture historique de la société basque avec la culture dominante française. A sa manière poétique et musicale, elle-même en rupture avec la chanson traditionnelle qui sur une infinité de couplets raconte un temps de vie, il introduit d’une manière insolite des refrains pouvant être repris collectivement.
Nous savions qu’en devenant abertzale nous changions de patrie. De cela Michel Labèguerie en a fait une pastorale dont le souffle sera spontanément repris par le peuple basque du Nord et du Sud : “Euskadi bakarra da gure aberria”! Il donne à la Charte d’Itxassou, qu’il a avec nous coécrite, une dimension lyrique, elle qui consacre les droits de la nation basque à sa libre disposition, sa réunification et son euskaldunisation. (...)