Gobernuak Parisen hitz ederrak, Euskal Herrian egurrezkoak…

Gobernuak Parisetik hizkuntz minorizatuen aldeko hitz ederrak hedatzen zituen bitartean, Euskal Herrian egurrezko hitzak nagusi. 2014 urtean omen gira, baina begiak istant batez itxiz, ikastolentzat 1984 urtera egin dugu gibel. Sekulan manifestaldi batetan partehartu ez zuten familia osoak, buraso, aitatxi amatxi eta seme alabak ikusi ditugu karriketan, XXI. mendean euskaraz ikasteko eskubidea defendatzeko.
Heldu den ikasturtean, aurten baino 200 ikasle gehiago izanen ditugu ikastoletan. 3 000 ikasletik 3 200 ikasle baino gehiagora eginen dugu jauzi. Ama ikastolatik lizeoraino, Ikastola guzietan izanen dugu hazkundea berriz ere. Egin ditugun kalkuluen arabera, haur bat aterbetzeko 10 000 euro behar dira inbertsiotan. Hots, hemendik irailera 2 milioi euro gehiago atzeman beharko genituzke. Norbaitek uste al du Herri Urrats bezalako egun batean halako diru zama bat ateratzen denik?

Prefetaren lakukotasuna

Denborak eskubidearen sugarrak itzaltzen ditu! Prefetak kexa guzien pindarrak indartzen ditu! Seaskak bere baitatik ikasi zuen: ura lortu zuen, sua lortu zuen eta ura berotzen ikasi zuen! Orain ur hori erabiltzen dute sua itzaltzeko. Jakobinismoak segi beza! Ezin da gehiago eraiki sos publikoarekin. Eskola publikoaren publizitatea! Prefeta hard hura ardura bere herriaren ar-Durand!
Hizkuntza guzien berdintasunak, eskubideen mailan pertsonen arteko ezberdintasuna sortzen omen du. Zentralismoak ditu gure hezkuntzaren ardatzak jartzen babesik utzi gabe: Seaskaren eraikuntzetik T(hila) kendu eta Ikas Hola! Ez dakigu ze haskatik elikatu!

Gure esku dago hemen ere

Abian da. Hainbat hilabetez herrietako dinamikak sustatuz eta giroa berotuz arizan ondoan, hasi da Gure esku dago plataformaren kanpaina, ekainaren 8an erabakitzeko eskubidearen alde Durango eta Iruñea lotu nahi dituen giza katea xede.
Panpi Sainte-Mariek kondatzen dizkigu kanpainaren helburuak.

TAFTA ou la victoire des multinationales… et la défaite des peuples

La zone de libre-échange transatlantique ("Transatlantic Free Trade Area", abrégé TAFTA) ou Partenariat transatlantique de commerce et d'investissement est un accord commercial et d'investissement en cours de négociation entre l'Union européenne et les États-Unis, envisagé pour 2015. Si le projet aboutit, il s'agira de la plus importante zone de libre échange de l'Histoire (820 millions de consommateurs), couvrant plus de 46 % du PIB mondial.
ATTAC Pays Basque organise une conférence le vendredi 16 mai à 19h00 à l'IUT de Bayonne avec le militant éco-socialiste et internationaliste Raoul Marc Jennar sur le thème "Grand Marché Transatlantique, victoire des multinationales... défaite des peuples". Raoul Marc Jennar, qui est aussi membre du conseil scientifique d'Attac, répond aux questions d'Enbata.info.

“Kutxabank: pribatizazioa ez da komeni zaiguna”

ELA sindikatuaren aburuz, "Sinestarazi nahi digute legeak Kutxabank-en pribatizatzera behartzen gaituela, baina hori gezurra da". ELAk argitaratutako "Kutxabank: pribatizazioa ez da komeni zaiguna" txostenan "alternatiba bakarra" dela erraiten dutenek "beste aukerak ezkutatzeko asmoz" jokatzen dutela erraiten du sindiatuak. "Kutxabank kapital pribatuaren esku" uztea sekulako arduragabekeria politikoa litzatekela azpimarratuz.
EAJ-ren EBBk agiri batean salatu ditu ELA-k Kutxabank-en etorkizunaz errandakoak.

C’est grand, c’est beau, c’est généreux la France

Tous les historiens sont d’accord là-dessus: depuis deux siècles, l’Etat français n’a eu de cesse que d’éradiquer tous les «patois» utilisés par différents peuples de l’Hexagone, au profit d’une langue unique, celle du dialecte de l’Ile de France.
Dans le pays de Descartes et de Rousseau, on pouvait s’attendre à ce qu’en toute logique et dans un souci d’équité, de justice et de fraternité, le peuple dominant qui a commis un tel crime culturel et linguistique, ait un souci, celui de la réparation historique. Il n’en est rien.

Langileen eskubideen alde, burujabetzaz eta bertokiratzeaz

Aurtengo maiatzaren lehena kari, Hego Euskal Herrian murrizketa eta austeritatea salatuak izan dira, sindikatu abertzaleek burujabetza ekonomikoaren premia azpimarratu dutelarik, eta, Iparraldean, besteak beste, Valls-en planari ez erraiteko, ia bi mila manifestari bildu dira Baionan.
Baionaz gain CGT, FO eta FSU sindikatuek, Hendaia eta Maulen mobilizatzerat deitua zuten, LAB-ek aldiz, Donibane Lohitzunen eta Maulen. Aurten ere Bizi! mugimendu altermundialistaren deiaren haritik 270 pertsonek parte hartu dute ekonomiaren bertokiratzearen aldeko desfilean, Baionako karriketan gaindi iragan den jende lerro koloretsu eta animatuan.

Big bang territorial, une chance?

L'Edito du Mensuel Enbata - Dans son discours de politique générale le 8 avril devant l’Assemblée nationale, le nouveau premier ministre, Manuel Valls, a annoncé le big bang territorial de la France. Sacré coup de pied dans le fameux millefeuille que l’on devait simplifier mais qui, au contraire, s’est enrichi d’une nouvelle strate avec la création des métropoles.
Dans le schéma actuel, nous ne connaissons, hélas, que l’échec encore chaud de la revendication pourtant portée par un large consensus au Conseil des élus. Le dialogue à peine amorcé avec la ministre en charge du dossier, Marylise Lebranchu, a tourné court. La nouvelle donne de Valls ne peut pas être pire.